Barefoot running is the same technique that they ran several thousand years ago, it's like when you run without shoes. You run by first putting the front part of the foot, and not the heel. This reduces the shock when the foot lands, which then limits the risk of injury.
So I read about how to run with this method. They said that you should gradually build up your calves. Which means that you begin to run about 400m first week, then the second week around 800m, etc.
But since I am a very impatient person, I didn't want to follow these instructions. hehe
So I ran 5 km straight away ... On the way home I knew I felt how it started to hurt in my calves and I realized that maybe it wasn't the smartest thing to run such a long distance. Once I had come home after having struggled up the last hill, I could barely stand up. My calves cramped.
It will be interesting to see how the calves will feel tomorrow, given that I already am incredibly sore !
I morse när jag vaknade fick jag en känsla över att jag ville ut och springa. Normalt sätt springer jag med vanlig teknik dvs. med vanliga löparskor. Men idag valde jag att springa med så kallat barfotalöpning-teknik. Anledningen var mest för att jag behöver bygga upp mina vadmuskler eftersom jag nyligen har börjat dansa tåspets. Men också för att jag har hört många säga att det är bra för benen och förebygger skador. (Jag har en skada i knäet som jag fick för ca fyra år sedan då jag höll på med gymnastik).
Barfotalöpning är samma teknik som man sprang för flera tusen år sedan, alltså så som när man springer utan skor. Då springer man genom att först sätta i främre delen av foten, alltså inte hälen. Detta gör att man naturligt dämpar stöten när foten landar, vilket då minskar risken för skador - och inget behov av avancerade stötdämpande dyra joggingskor.
Så jag läste om hur man ska göra för att springa med denna teknik. Det stod då att man ska successivt bygga upp vadmusklerna. Vilket betyder att man börjar springa ca 400m första veckan, sen andra veckan ska man springa 800m etc.
Men eftersom att jag är en väldigt otålig människa, orkar jag inte bygga upp mina vadmuskler på det sättet. hehe
Så jag sprang nu direkt 5 km... På vägen hem kände jag redan hur det började hugga till i vaderna och jag förstod då att det kanske inte var det smartaste att ge mig ut på en så lång sträcka. När jag väl hade kommit hem efter att ha kämpat mig upp för sista backen, kunde jag knappt stå upp. Mina vader krampade.
Det ska bli intressant att få se hur vaderna kommer kännas i morgon, med tanke på att jag redan nu har otroligt mycket träningsvärk!
Såhär ser barfotalöpningsskor ut: (jag har olika så att jag kan variera lite då och då)
//Louise
This morning when I woke up I had an urge to get out and run. Normally, I run with the common technique ie. with conventional running shoes. But today, I chose to run with the so-called barefoot running technique. The reason was mostly because I need to build up my calves since I recently started dancing with pointe shoes. But also because I have heard many say that it is good for the bones and helps prevent damage. (I have an injury in my knee that I got around four years ago when I did gymnastics) .
Barefoot running is the same technique that they ran several thousand years ago, it's like when you run without shoes. You run by first putting the front part of the foot, and not the heel. This reduces the shock when the foot lands, which then limits the risk of injury.
So I read about how to run with this method. They said that you should gradually build up your calves. Which means that you begin to run about 400m first week, then the second week around 800m, etc.
But since I am a very impatient person, I didn't want to follow these instructions. hehe
So I ran 5 km straight away ... On the way home I knew I felt how it started to hurt in my calves and I realized that maybe it wasn't the smartest thing to run such a long distance. Once I had come home after having struggled up the last hill, I could barely stand up. My calves cramped.
It will be interesting to see how the calves will feel tomorrow, given that I already am incredibly sore !
I morse när jag vaknade fick jag en känsla över att jag ville ut och springa. Normalt sätt springer jag med vanlig teknik dvs. med vanliga löparskor. Men idag valde jag att springa med så kallat barfotalöpning-teknik. Anledningen var mest för att jag behöver bygga upp mina vadmuskler eftersom jag nyligen har börjat dansa tåspets. Men också för att jag har hört många säga att det är bra för benen och förebygger skador. (Jag har en skada i knäet som jag fick för ca fyra år sedan då jag höll på med gymnastik).
Barfotalöpning är samma teknik som man sprang för flera tusen år sedan, alltså så som när man springer utan skor. Då springer man genom att först sätta i främre delen av foten, alltså inte hälen. Detta gör att man naturligt dämpar stöten när foten landar, vilket då minskar risken för skador - och inget behov av avancerade stötdämpande dyra joggingskor.
Så jag läste om hur man ska göra för att springa med denna teknik. Det stod då att man ska successivt bygga upp vadmusklerna. Vilket betyder att man börjar springa ca 400m första veckan, sen andra veckan ska man springa 800m etc.
Men eftersom att jag är en väldigt otålig människa, orkar jag inte bygga upp mina vadmuskler på det sättet. hehe
Så jag sprang nu direkt 5 km... På vägen hem kände jag redan hur det började hugga till i vaderna och jag förstod då att det kanske inte var det smartaste att ge mig ut på en så lång sträcka. När jag väl hade kommit hem efter att ha kämpat mig upp för sista backen, kunde jag knappt stå upp. Mina vader krampade.
Det ska bli intressant att få se hur vaderna kommer kännas i morgon, med tanke på att jag redan nu har otroligt mycket träningsvärk!
Såhär ser barfotalöpningsskor ut: (jag har olika så att jag kan variera lite då och då)
//Louise
0 kommentarer :
Skicka en kommentar